Nu händer det grejer!

Skolan sparkade igång idag. Eller egentligen igår men då var det mest fikapauser som avlöste varandra.
Till de flesta tvåors och treors förtjusning började inte terminen med ett "ut-i-skogen-och-sortera-pinnar-lite-konstfullt-och-lär-känna-ettorna"projekt (landart i all ära men det har inte varit någon hit här). Istället fick var och en ta med ett gosedjur/en docka som vi klippte isär. Sen fick vi sammanfoga bäst vi ville. Sånt här gillar jag! Helt klart min humor. Äckligt, groteskt, gulligt, obehagligt och alldeles, alldeles... ja, ni vet.



På min nya arbetsplats i vår nya ateljé har jag börjat leka med papperslera. Dockor även här.



Jag är full av förväntan och entusiasm inför året. Mitt tredje och sista år på kandidat. Självförtroendet är tillbaka och jag ser fram emot en höst i Långed. Yes!!

Visby - Uppsala

Så satt man på Gotlandsfärjan igen, fjärde gången denna sommar. 7 på morgonen och jag unnar mig en frukostbricka. Notera den lilla lilla kaviartuben.


havet var lugnt och stilla till skillnad från helgens oväder. Jag avbokade min biljett på färjan som gick 3:30 på söndagmorgon och stannade istället i Visby ända till onsdagmorgon. Inte bara för vädrets skull i och för sig.


Väl hemma i Uppsala har jag börjat nålbinda mig en toppig mössa av det lökfärgade garnet. Min frisyr fungerar dåligt ihop med mössor men den kanske kan säljas/ges bort i present/ användas när jag klippt mig.

Fascination inför smält sand

Visby glasblåseri

Garnfärgning

Jag och Lisa fick den briljanta idén en grå kall söndag i Visby att vi skulle lära oss nålbinda. Efter att ha cyklat stan runt på jakt efter en öppen garnaffär med humana priser och snyggt garn gick vi tillslut till Coop och köpte grått ullgarn och en påse med lökskal. Någonting att beta garnet med innan färgning hade vi inte men vi hällde i vad vi kunde hitta, salt, bakpulver, aluminiumfolie, och hoppades på det bästa.

Att jag skulle fota kom jag ju såklart på efter att garnet och det mesta av vattnets hällts bort.


Såhär snyggt blev det! Ena härvan fick hänga ut lite utanför grytan för en tvåfärgad effekt.

De vackraste stunderna fastnar inte på bild

Efter nästan tre veckors vistelse på Gotland kommer jag hem med nästan inga bilder alls. Jag har varit för upptagen med att uppleva. Av de få bilder jag tog får ni här se:


En bit 1700-tal på Bungemuséet

... och en bit 1200-tal i Visby.

St. Lars ruin närmare bestämt där gycklargruppen TRiX förbereder för en Varietéföreställning en regnig lördag.

Stygn efter stygn. Som tiden.

Ok, det har inte gått så snabbt med broderierna så jag väntar lite med att visa upp nåt. Tiden har mest gått åt till något som ändå liknar broderiet på sina sätt.
ja, det är en medeltidsklänning in the making. I finaste ullkypert med linneinfodringar. Varenda söm är gjord för hand, ska det va så ska det va ordentligt det här gången tänkte jag. Eftersom jag kastar ner alla sömsmåner inuti är varje söm egentligen tre sömmar.
Det känns bra att det tar tid. För varje timma jag lägger ner på klänningen blir den, för mig, mer och mer värdefull, långt mycket mer än det dyra ylletyget.
Men... varför!? säger du. Därför, säger jag.





Jag fick också den strålande idén att sy ett nytt snörliv av mitt monstermönstrade linne och ett rostrött linne mamma hade här hemma. I min iver slängde jag bitarna i maskinen tillsammans med nyinköpt textilfärg. Big failure. Jag VISSTE ju hur det skulle bli, jag KAN ju sånt här egentligen. Färgen var dels för mörk för att det redan bruna partierna skulle synas och sen är handtryckt tyg i maskinen nästan alltid en dålig idé. Trycket nöts rejält.
Jag har börjat acceptera hur det ser ut nu och får göra det bästa av situationen.

Men nu är det Gotland som gäller. Bråttom bråttom!

Sommarprojekt 2010

Jag har bestämt mig för att sparka igång den här bloggen igen. Eller i alla fall göra ett försök och peta på den lite och se om den reser på sig.
Det gör jag genom att helt brutalt hoppa över alla former av resumé av våren och gå direkt in på JUST NU. Det känns bra.
Eftersom jag är väldigt, oerhört ledig i sommar har jag börjat på små projekt som jag tänker mig kan fortlöpa ända till hösten om dom vill. Ett av dessa är att brodera. Fritt och med enda mål att det ska bli sådär tio, femton broderier åtminstone med motiv som känns aktuella och intressanta för mig just i stunden. Lite som en dagbok om man så vill.
Men med broderi såväl som måleri tycker jag det är lite trist att börja med "den vita duken". Jag behövde skita ner underlaget. Jag cyklade med mamma runt på loppistur i Uppsala och inhandlade gamla servetter och näsdukar. Dessa klippte jag sönder och sydde ihop kors och tvärs till ett antal dukar med samma kvadratiska mått.

Idag har har jag lekt i köket. Färgat med vad jag hittat i kylskåpet. Lökskal och te visste jag var säkra kort. Körsbär från frysen var en chansning.




Från vänster till höger: Körsbär (och lite allt möjligt då jag upptäckte att det inte blev nån färg alls i stort sett. Den svaga blå nyansen kom antagligen från drottningssylten (blåbären alltså)), lökskal och svart te.
Vad de röda fläckarna på kanten av te-lappen kommer ifrån är ett mysterium. Men lika glad för det är jag!


Två lappar fick åka ner i badet igen. En körsbärslapp i lökbadet och en löklapp i tebadet. Efter att ha blivit virade till små knyten för en batikeffekt. men jag slängde i lite gurkmeja för att intensifiera färgen trodde jag men den tog färg som bara den. Påskgult är bara förnamnet. Efternamnet vet jag inte. Det visar sig.