Make it fluffy

Cityliv

En fin fredag med Johanna. God middag, Lilla sjöjungfrun på Dramaten och spelning med Katten Skogmans orkester.

Adventsfyrverkeriet vid Botaniska trädgården i Uppsala.

Bokträd

Här kommer ett första försök till stop motion film som jag gjorde för ett par veckor sen. När jag hittat sladden till kameran får ni se bilder på de gröna damerna.

Så här är det

Imorgon är det en sorts semiredovisning här på skolan, en avstämning med våra lärare och vår professor. Jag kom tillbaka till Långed i måndags kväll för att ha början av veckan på mig att samla tankarna och landa innan torsdagen. Det var svårt. Plötsligt visste jag inte alls vad det var jag ville med mitt arbete här i skolan. Mina anteckningar och bilder var meningslösa, fåniga, ointressanta. Hela min lilla skissprocess jag gått igenom här innan jag åkte på praktik tittade hånfullt på mig och lyste av oengagemang, lathet, ovilja, brist på hängivenhet och visioner. "Du är inget" väste den. "Du vill inget, kan inget, har inga mål alls och drivs inte av någonting utom möjligen lathet".
Jag vill inte att det ska vara sant. Den enda som bestämmer om det är sant är ju jag. Men vad vill jag då? Jag vet i alla fall vad jag inte vill och det är att stå imorgon inför mina lärare och klasskamrater och ursäkta mig, komma med undanflykter, tycka synd om mig själv. Det har jag redan gjort så det räcker. Idag skulle jag väl aldrig ha kommit in på den här skolan. Vart har mina drömmar tagit vägen? Min lust, min drivkraft, mitt självförtroende?

Tankar efter rymdfärd

Igår köpte jag den absolut sista biljetten till kvällens föreställning av Aniara. Det kändes lite speciellt att gå på teater helt själv. Liksom högtidligt på något vis. Jag var, som så ofta förr, omgiven av kulturtanter över 60. jag blir alltid lika förvånad över den höga åldern på teaterpubliken.
Den fantastiska scenografin är en, till synes, exakt modell av salongen vi sitter i, med bänkrader, balkonger, strålkastare och allt. men i halv starlek. Det ger till en början ett lite komiskt intryck när skådespelarna börjar orientera sig runt bland de små stolarna och krypa genom de små dörrarna. Men det är ingen känsla som består utan den byts snart ut mot en djup svärta. När svärtan inte får något ljus alls under hela föreställningen att kontrastera mot så känns 3 timmar väldigt långt. Den vackra men svårsmälta texten hjälper mig inte. Må hända att Harry Martinssons mästerverk var pärlor för svin i mitt fall men jag hade inte klagat om den kortats ned litegrand.
Den stora behållningen för mig var musiken och koreografin. Helen Sjöholms röst var värd att vänta nästan hela första akten på. Tillsammans med suggsesiva stråkar fick den mig att rysa gång på gång.

Pipkragar och stripveck

Till allas stora glädje och förtjusning kommer här en rapport från en fantastisk vecka i kostymateljén på Orionteatern. Jag har inte riktigt fått kläm på min kamera ännu så om någon bild blir snygg har jag bara tur. (Ganska många bilder som jag tyckte såg trevliga ut i kameran var rena katastrofsuddet när jag såg dom i datorn). Jag jobbar på det!

Evighetspill. Stripade skjortor ska det vara ett gäng.

Min toille till en "dansflicka".

Rosa fluff anfaller!

Trots att jag egentligen inte är någon stjärna på tillskärning och mönsterkonstruktion så är det fantastiskt kul! Skisserna är galet underbara. Allt ska sys från början. Det är färgstarkt, fantasifullt, modernt och historiskt och alldeles, alldeles... ja, ni vet (dalahäst! Eller nej, jag ska hålla mig ifrån internskämt på bloggen, det blir för obegripligt).

På väg

En timmes väntetid i Hallsberg blev en 2 timmar och 20 min. Men nu är jag på väg igen. Första anhalt, Västerås. Sen blir det en visit i Uppsala och på måndag börjar det! Min praktik alltså. Så från och med nu kommer mina blogginlägg se lite annorlunda ut. Antar jag.

Det är de små sakerna...

Varför blir allt så oemotståndligt i miniatyr?

Stora ögon hängande i örat.

Söndag

I söndags åkte vi en liten grupp från skolan till Uddevalla för att lyssna och titta på Marianne Lindberg de Geer och hennes konst (i nämnda ordning). Jäkla cool kvinna. Jag gillar henne. Jag är inte helfrälst i hennes konst men Marianne är häftig som få. Efter shoppingrunda och fika åkte vi hem genom ett magiskt vackert landskap i skymningen och jag drömde om en kamera.

Facebook

Jag och jag

Blandat från skrivbordet.

En till

Här är en annan väldigt ambitiös stop motion-film. Försök bortse från att det är reklam. Det blir trevligare att titta då.

stop motion

Jag är väldigt sugen på att görastop motion film nu. När jag fått min kamera ska jag ge mig på ett försök.

Babushka!

Jag har haft den här i bakhuvudet ett tag och nu hittade jag den. Fantastisk!

(gå förresten till youtube och se alla tre delar. Jag ville bara testa hur man gör för att lägga in youtubeklipp direkt på bloggen).

Prickigt

Gilla läget

Dockan känner in sin nya frisyr

Det liknar mer garn än hår faktiskt.
Jag vet inte riktigt vad hon tycker om det.

Men hon verkar i alla fall nöjd och har satt sig i en så Adinalik position som hennes ståltrådsleder tillät. Lite naken fortfarande.

Sen kom det lite andra och ville vara med.

Sida 28

Till Johan och Erik på deras 28nde födelsedag

Bygga in sig

Jag vet inte om det är ok att skrivbordet ser ut såhär efter knappt två veckor... Men det blir såhär för mig!

Bygga träd

Lösryckta meningar, tagna ur sitt sammanhang

Jag har hittat en ny grej! Ord är ju fantastiskt kul alltså. Kanske speciellt någon annans ord som blir något annat i mitt våld.
Den sista bilden liknar kanske lite för mycket Cecilia Levys kaffemålningar. Jag vet, det är ok att härmas ohämmat när man bara skissar och leker. Men när det känns för "gjort" redan är det inte lika spännande.

Bygga världar

Skissandet och undersökandet fortsätter. Både 2- och 3-dimensionellt.
Vackra, gamla böcker blir bra skissmaterial.
Annika donerade 186 kr i 50-öringar. Jag är inte säker på om jag ska växla in dom eller om det möjligen finns mer spännande användningsområden. Smälta ner dom var enligt min smed Johan lite onödigt då kopparpriset ligger en bra bit under 50 öre per 50-öring så att säga. Göra knappar av? Eller gå ut och äta på fin restaurang och irritera personalen?

work in progress

Såhär ser det ut på mitt skrivbord just nu. Nästan.

Uttryckskarta för uttryckslöst ansikte

Får jag kalla det research? Ok, då gör jag det.

Jag börjar dra lite i första bästa tråd jag kommer på och vips hamnar jag i en värld av sånt här (skelettet i slutet har fattat grejen)

Vi fortsätter inom samma genre men med en annan känsla och En jobbig upptäckt.
Sen blev den andra dockor ett tag.


(om nån vet hur man lägger in youtube-klipp direkt på bloggen så får den gärna berätta det för mig)

Nu händer det grejer!

Skolan sparkade igång idag. Eller egentligen igår men då var det mest fikapauser som avlöste varandra.
Till de flesta tvåors och treors förtjusning började inte terminen med ett "ut-i-skogen-och-sortera-pinnar-lite-konstfullt-och-lär-känna-ettorna"projekt (landart i all ära men det har inte varit någon hit här). Istället fick var och en ta med ett gosedjur/en docka som vi klippte isär. Sen fick vi sammanfoga bäst vi ville. Sånt här gillar jag! Helt klart min humor. Äckligt, groteskt, gulligt, obehagligt och alldeles, alldeles... ja, ni vet.



På min nya arbetsplats i vår nya ateljé har jag börjat leka med papperslera. Dockor även här.



Jag är full av förväntan och entusiasm inför året. Mitt tredje och sista år på kandidat. Självförtroendet är tillbaka och jag ser fram emot en höst i Långed. Yes!!

Visby - Uppsala

Så satt man på Gotlandsfärjan igen, fjärde gången denna sommar. 7 på morgonen och jag unnar mig en frukostbricka. Notera den lilla lilla kaviartuben.


havet var lugnt och stilla till skillnad från helgens oväder. Jag avbokade min biljett på färjan som gick 3:30 på söndagmorgon och stannade istället i Visby ända till onsdagmorgon. Inte bara för vädrets skull i och för sig.


Väl hemma i Uppsala har jag börjat nålbinda mig en toppig mössa av det lökfärgade garnet. Min frisyr fungerar dåligt ihop med mössor men den kanske kan säljas/ges bort i present/ användas när jag klippt mig.

Fascination inför smält sand

Visby glasblåseri

Garnfärgning

Jag och Lisa fick den briljanta idén en grå kall söndag i Visby att vi skulle lära oss nålbinda. Efter att ha cyklat stan runt på jakt efter en öppen garnaffär med humana priser och snyggt garn gick vi tillslut till Coop och köpte grått ullgarn och en påse med lökskal. Någonting att beta garnet med innan färgning hade vi inte men vi hällde i vad vi kunde hitta, salt, bakpulver, aluminiumfolie, och hoppades på det bästa.

Att jag skulle fota kom jag ju såklart på efter att garnet och det mesta av vattnets hällts bort.


Såhär snyggt blev det! Ena härvan fick hänga ut lite utanför grytan för en tvåfärgad effekt.

De vackraste stunderna fastnar inte på bild

Efter nästan tre veckors vistelse på Gotland kommer jag hem med nästan inga bilder alls. Jag har varit för upptagen med att uppleva. Av de få bilder jag tog får ni här se:


En bit 1700-tal på Bungemuséet

... och en bit 1200-tal i Visby.

St. Lars ruin närmare bestämt där gycklargruppen TRiX förbereder för en Varietéföreställning en regnig lördag.