Osiris hemliga liv

I lördags gick vernissagen av min utställning "Osiris hemliga liv" av stapeln på Kaleido. Tack alla som var där! Här kommer några bilder från utställningen. Fler finns i portfolion. 

 Emelie står och trycker i hörnet för att fota skuggor.

Vid stipendieutdelningen fick jag blommor och ett kaleidoskåp som gick utmärkt att fota genom. En ny vinkel på utställningen:

8 December

 

Ibland fastnar jag i noggranna teckningsstudier av, tja mig själv. Den här gången fuskade jag lite och använde ett foto som referens. Profilen är så knepig att se annars. 

Jag har för övrigt lämnat "Fears and Tears"-temat för ett tag sen. Återkommer senare. Valde jag kanske fel tema?

7 December

 

Anledningen till att jag fick upp min adventstjärna  först efter andra advent var att jag envisades med att göra en egen. Nu har jag även hittat lamparmaturen så den faktiskt hänger i fönstret som alla riktiga stjärnor.

4 December

 

Ok, jag erkänner, det här är andra dagen jag har fuskat och laddat upp en gammal bild istället för att göra en helt ny (så var även andra december). Den här gjorde jag i somras. Men jag har i alla fall inte visat den förut. 

Istället för teckning har jag mest ägnat helgen åt stickning i ateljén i Ekeby där jag var gästutställare på Ateljé Fria Händer.

3 December

 

Idag var ingen bra teckningsdag. Jag kände inte alls för det, trots att bläckfiskar liksom sniglar är superduperobehagliga och hur vackra som helst på samma gång. Det borde ju vara roligt att rita då!
Men det var det inte, jag slarvade redan från början och jag ville bara få den klar nån gång. Men efter en omgång i photoshop blev det lite roligare. Dessutom blir slarviga bilder ofta snyggare vid förminskning. Det ser mer detaljerat och genomarbetat ut. Nu kom jag att tänka på sån där krympplast som fanns när jag var liten (finns nog fortfarande). Man ritade på en bit plast som sen stoppades i ugnen där den krympte ihop på ett magiskt vis. Sen hade man en miniatyrbild som såg helt galet avancerad ut.

2 December

1 December

För ungefär hundra år sedan anmälde jag mig till The Sketchbook project.
Sen fick jag prestationsångest och lade boken i en av alla mina högar med halvviktiga papper. Nu ska jag försöka ta upp det igen.
Min skissboks tema är "Tears and Fears". på första uppslaget får ni ta del av en livslång fobi jag har: sniglar. Egentligen alla slemmiga, ryggradslösa moluskdjur men just vinbärssnäckan är något jag ställs öga mot öga med ganska ofta. Det finns ingen logisk förklaring till rädslan eller något underliggande hot. Inte heller kan jag precisera den till något speciellt drag hos snigeln. Som med fobier i allmänhet alltså.

Att teckna sniglar var mycket obehagligare än jag trott ska tilläggas. Jag behövde bara bildgoogla fanskapet för att få hjärtklappning. På riktigt. Snäppet obehagligare än att se en stackars snäcka på marken är att få halva synfältet täckt av skarpa och detaljerade bilder på ihopslingrade snäckor.