Gray is the answer to a question that I have forgotten

Min handledare fick med mig och mitt arbete ner i konsthallen för att titta lite på riktigt. Det är sånt som jag så lätt glömmer bort. Att titta. Min rädsla för att ett grått betonggolv skulle "äta upp" de grå formerna var helt obefogad.
Jag är övertygad.

(Vi prövade med vitt underlag också för sakens skull men det har aldrig sett så fel ut.)

Bloggpremiär!

Från och med idag och två veckor framåt kommer sju studenter från Stenebyskolan "modeblogga"! Projektet heter Oslagbara Onsdag. Varje dag har ett tema och varje dag kommer var och en lägga upp e bild på sin tolkning av temat. Följ oss HÄR. Nu kör vi!

Aeolian

För någon vecka sen tog jag tag i att färga min nystickade och väldigt oranga sjal (färgning av ull kräver ungefär två timmar av rörande i grytan). Den fick följa med i ett grått bad tillsammans med kardad ull som olyckligtvis antog en blå ton till följd av överskottsfärg i det oranga garnet. (Fråga mig inte hur det där går ihop. I färgköket händer saker till synes helt oberoende av all färglära).

Från en grå vardag

Jag inser att jag måste öka farten i produktionen ganska kraftigt om jag ska få upp den mängd som jag vill ha. Just nu läger jag ner ganska mycket tid på varje form och det blir inte ens två om dagen. Jag måste hitta en genväg, några får helt enkelt bli lite "slarvigare". Det är skönt att gömma sig bakom det faktum att jag har mycket praktiskt arbete att utföra nu när den skriftliga rapporten börja skrika på uppmärksamhet i kalendern. Jag försökte börja på den idag. Men solen sken för starkt så det gick inte.
För övrigt tycks jag smälta in i mitt arbeta ganska bra. Kanske en överlevnadsinstinkt för att inga fler åtaganden ska hitta mig? Allt utöver exjobbet failar jag med just nu. Inte ens planeringen inför utställningen har jag lyckats bidra till på ett tillfredsställande sätt. Det är skönt att jag i alla fall börjar tro på att mitt exjobb kommer bli bra.

Inspiration

Ulrika Berge

Anne Wilson

Tomás Saraceno

Sheila Pepe

Svävande, skört, spretigt, växande, flytande teckningar i tråd, organiskt.

En grå liten samling

Går det ihop? Går det inte ihop? Vad för sorter ska jag göra fler av? Är det för mörkt? Är det för ljust? Varför ser allt ut som koraller helt plötsligt? Varför finns det inte grövre lintråd/mattvarp i rätt färg? Vad ska jag ta mig till? Vem ska trösta Knyttet?

Ju längre tiden går och ju mer jag smalnar av mot ett slutresultat desto svårare blir allt. Allt.
Ja, här ligger dom i alla fall och tydligen har jag inte lyckats gjort fler (i "rätt" färg) och nästa vecka är jag borta i stort sett hela tiden. jag planerar att virka lintrådsrötter tills fingrarna blöder (eller något inte fullt så dramatiskt) på tåg, buss och flyg.

Die Darlings, Die!

Det är valens tid. Och då är det inte så mycket typ" kaskelotens år" utan mer som när du bara får välja en enda sorts godis från den där äckliga väggen och sen visar det sig att den inte ens var god (eller att den innehöll gelatin och alla dina vänner som du skulle bjuda är vegetarianer).
Men varför det då? Inget hindrar väl den veliga vid lösviktsväggen att blanda friskt? Jo, för låt oss säga att godiset ska se snyggt ut på en vernissage och nu börjar vi närma oss verkligheten i det här låtsasresonemanget.
Några val har jag gjort idag. På frågan hängande eller liggande säger jag nu liggande, och inte bara av praktiska skäl. Mina grejer vill ligga på marken, varför hindra dom?
Sen kommer problematiken med fotografi in igen. Allt blir så väldigt förföriskt och tjusigt på kort och jag måste passa mig från att till exempel välja svart bakgrund bara för att det gör sig så bra på kort. Verkligheten är lite mer komplex tyvärr.